Husnummer – när typografi möter arkitektur

– Varför ha en vit plastskylt med Helvetica-siffror på sitt hus när man kan välja något som passar arkitekturen? Det känns som fler och fler förstår värdet av design. Att göra ett medvetet val kring husnummer känns som ett naturligt steg att ta för att ytterligare skapa sin drömtillvaro, säger Göran Söderström.

Sedan 2011 driver Göran företaget Letters from Sweden, som är en renodlad typsnittsbyrå. Han arbetar med kommersiella typsnitt som säljs via företagets hemsida samt skräddarsydda typsnitt som tas fram exklusivt åt företag i Sverige och internationellt. Under åren har han utvecklat typsnitt åt bland annat Tele2, Fjällräven, Posten Frimärken, ICA, Cadillac, Acne Studios, Nordea, Försvarsmakten och Bullens Pilsnerkorv. Samarbetet mellan Habo Selection och Letters from Sweden har resulterat i en unik och exklusiv kollektion av husnummer och siffror. I kollektionen som släpps våren 2018 finns tre varianter av typografering som alla möter olika stilar på hus och arkitektur.

Attraktion till bokstäver sedan barnsben

– Jag växte upp i Stockholmsförorten Östberga där några av de första svenska graffitimålningarna fanns. Jag minns att jag ritade av flera målningar på papper och fortsatte sedan med att rita av olika klädvarumärkens logotyper. På gymnasiet gick jag en grafisk linje där fick vi rita av klassiska antikvatypsnitt och lära oss mer om typografi, grafisk design och tryckteknik. Jag tror jag var såld redan då, men det var inte förrän 20 år senare som jag egentligen tog det här intresset på allvar och startade upp mitt företag.

”Bokstäver har alltid haft en dragningskraft och det började redan när jag var liten.”

Göran menar att typografi är grunden till all grafisk design och att den spelar en stor roll i det offentliga rummet. – Skulle man tvingas skala bort allt utom det allra viktigaste i en grafisk komposition så skulle endast typografi finnas kvar, säger han.
– Typografi används överallt där något ska kommunicera och att formge nya typsnitt som dels kan kommunicera men också skapa någon form av estetik eller identitet är fascinerande.

Inspiration till nya typsnitt finner han bland annat i samarbeten med intressanta människor från olika discipliner, men även i gamla stilprovsböcker och annorlunda uttryck. – Mest av allt blir jag nog ändå inspirerad av själva processen, jag älskar verkligen mitt jobb, säger Göran. – Att ta fram ett nytt typsnitt är som en resa där vad som helst kan hända och det är väldigt inspirerande med utmaningen att få alla tecken i ett typsnitt att verka tillsammans och se naturligt ut.

Utrymme för ökat samspel mellan typografi och arkitektur 

När det gäller mötet mellan typografi och arkitektur menar Göran att det finns stor förbättringspotential. – Nu vet jag inte hur processen går till när man till exempel väljer typsnitt till husnummer på nybyggnationer, men det känns ibland som att man i sista sekund har ringt en dekal- eller skylttillverkare som sedan väljer något standardtypsnitt från deras katalog. – I området där jag bor finns det t.ex ett nybyggt hus som har en stor 7:a i Futura Condensed monterad på glaset på entredörren. Precis bredvid, på husfasaden, sitter en mindre siffra i Helvetica i ett helt annat material. Hur tänkte man här? Det finns fantastiska möjligheter till djupare samarbete mellan arkitekter och typsnittsdesigners. Vilken typsnittsdesigner skulle inte tycka det var ett drömprojekt att rita bokstäver och siffror till entrédörrar, hisskyltar och informationstavlor till nybyggda eller restaurerade byggnader?

Den största skillnaden mellan att rita ett typsnitt för tryck och husnummer är enligt Göran att husnummer är en fysisk produkt som är tredimensionell. – För husnummer får man fundera på hur siffrorna ska gestaltas och kännas i en viss storlek med ett visst djup när man ritar dem. Djupet påverkar också formen då man inte alltid ser husnumren rakt framifrån som man gör med tryckt typografi. Husnummer behöver inte heller egentligen ha en stark relation till övriga tecken på samma sätt som i ett komplett typsnitt behöver, så det går att tänka lite mer fritt kanske.

”För husnummer får man fundera på hur siffrorna ska gestaltas och kännas i en viss storlek med ett visst djup när man ritar dem.”

Även om Göran tycker att samspelet mellan arkitektur och typografi kan utvecklas menar han att det finns väldigt mycket husnummerdesign som är bra, och då främst på hus där man har tillåtit lite större utsvävningar och tydlighet både vad gäller arkitektur och typografi. 

– Vissa Funkishus på Gärdet i Stockholm är ju fantastiska till exempel och entréporten till Hornsgatan 62 tycker jag till exempel har väldigt fina siffror. – Men skulle jag välja en favorit så vill jag gärna välja något i mitt närområde, Kvarteret Barnmorskan i Enskededalen. Dessa reagerar jag på varje gång jag cyklar förbi. Det är ett område bestående av 22 radhus som uppfördes 2008–2010. Här har man gjort en fantastisk grej av husnumren. Svarta, stora siffror, säkert 1,5 meter höga mot vit vägg. Siffrorna har ett industriellt uttryck och ser ut att vara specialritade just för dessa hus. På andra sidan vägen hittar man klassiska villor, så det blir också en fin kontrast där.